Kära bloggläsare!
Jag saknar att vara med er, men tiden tvingar mig till andra prioriteringar. Jag håller på med en statistisk undersökning samtidigt som jag jobbar treskift, servar familjen, söker jobb, ammar och njuter av sommarvädret. Jag tror att ni kan se bilden framför er. Tittar in idag trots tekniskt strul för att skriva en kort uppdatering om boken.
Den senaste månaden har varit en smula magisk. Beställningar har strömmat in från både bokhandel, privatpersoner och bibliotek i en aldrig sinande ström. Boken finns snart på varje neonatalavdelning i Sverige. Enskilda personer, ganska många, har hört av sig, med ros och ros och ros; riset har till min stora förvåning helt uteblivit.
”Våga älska?” sprider sig med lavinfart, i alla fall när man tar i beräkningen att marknadsföringen hitintills har varit ytterst blygsam, och att den förväntade läsekretsen är liten. En tredjedel av första upplagan är såld inom tre månader från utgivningsdatum! En diktsamling i Sverige idag, utgiven på ett välrennomerat förlag, förväntas sälja långsammare och i mindre upplaga än ”Våga älska?” gjort.
Boken har fått fantastiskt fina recensioner, i det senaste numret av Amningsnytt (2/09) skriver till exempel Eva-Lotta Funkquist, själv sköterska på en neonatalavdelning:
”Boken är lättsam och välskriven. Samtidigt är innehållet insiktsfullt. [...] Främsta syftet med boken är enligt författaren att ge läkedom åt alla föräldrar som hamnar i en liknande situation. Men ännu mer kanske den borde läsas av alla dem som vårdar dessa barn och möter deras föräldrar.”
Och jag har fantastiskt trogna läsare, som rekommenderar boken till vänner och bekanta, till och med lånar ut den eller köper in den för att ge bort till t ex goda vänner eller sitt lokala BVC! Tack, för er omtanke om andra, er entusiasm och er tro på förändring!
När jag återigen sprättar upp en ny kartong med böcker utan att förstå hur den förra redan kan vara tom känner jag att något är på gång, inte räknat i försäljningssiffror utan större än så. Jag tror att en revolution har börjat, en stillsam jordbävning som i slutänden kommer att förändra föräldrarnas situation i spädbarnsvården i grund, och en liten del av det är min bok.
Det är en mäktig känsla att se sin vision börja ta form i sinnevärlden. Jag hoppas att jag får rätt.
Vad härligt! Blir alltigenom glad av att din bok säljer så bra. Själv har jag läst mitt exemplar två gånger om, och jag garanterar att det kommer att bli minst en tredje gång! Den berör och är tänkvärd även för mig som varken är prematurförälder eller jobbar med prematurer eller deras föräldrar.
Viva la revolution!
Både recensioner och spridningen har du och boken verkligen förtjänat!
Och revolutionen också.
:heart:
Jag ryser när jag läser detta…det är så himla häftigt!! Återigen, bra jobbat!!
(Håret står rakt upp på mina armar just nu…)