Du skulle ha levt under mitt hjärta, osedd. I stället ligger du där bland slangar och apparater. Jag skulle ha skyddat dig från allt det onda, men jag kunde inte. Skulden bränner mig.
Har jag gjort dubbelt fel? Först kunde jag inte hålla dig kvar, och sedan tvingade jag dig att stanna och genomgå allt detta [...]
Inlägg taggade ‘Första tiden’
Skuld
Skrivet i Första tiden, taggad Boken, Första tiden, Jobbigt, kort, Krisar, Ledsen, Minnen, Prematur, Skuld, Tankar, VÅGA ÄLSKA? den 26 februari 2008 | 4 kommentarer »
Prematur – inte färdig
Skrivet i Första tiden, taggad Boken, Första tiden, känguru, Ledsen, Minnen, Prematur, Tankar, VÅGA ÄLSKA? den 21 januari 2008 | 11 kommentarer »
Om jag ler vänder du bort blicken. Jag vet att du inte orkar läsa mitt ansikte när det rör sig så, och jag anstränger mig för att hålla musklerna helt stilla. På det viset kan vi se på varandra en liten stund till. Du börjar bli trött så jag tittar åt ett annat håll, och [...]
Ingenmansland
Skrivet i Första tiden, taggad Boken, Första tiden, Jobbigt, Minnen, Prematur, Tankar, VÅGA ÄLSKA? den 16 januari 2008 | Lämna en kommentar »
26 juli 2007
Mellan hopp och förtvivlan finns en sorts ingenmansland. Där har jag befunnit mig rätt länge nu. Det är en plats av väntan. Jag önskar att jag kunde kalla den ”stilla” eller ”allvarlig” eller något annat uttryckfullt, men faktum är att den är ganska intetsägande. Dagarna går, och jag väntar fortfarande. Vad kan jag [...]
Våga älska?
Skrivet i Första tiden, taggad Boken, Första tiden, Jobbigt, kort, Krisar, Ledsen, Minnen, Prematur, rädd, Tankar, VÅGA ÄLSKA? den 11 januari 2008 | 23 kommentarer »
Hur ska jag kunna älska dig när jag inte vet hur allt ska bli, när jag inte ens vet om du kommer att få leva? Du skrynklar ihop ditt lilla ansikte och skriker i respiratorn, men det hörs inga ljud.
Hur ska jag våga älska dig när varje liten nedgång blir till ett avsked i mitt [...]
