Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2014

Speciellhet

Jag ligger i sängen bredvid lilla, sömniga Hannah:

”Är du säker på mamma att jag låg på sjukhus i hundra nånting dagar?”

Jag kastas tillbaka, ser dagarna för min inre blick, som en lång rad enahanda porträttbilder av samma trista korridorer och rum, men liksom lagda delvis över varandra. Larmen piper, mikromaten är för varm, mitt i dramatiken finns en allestädes närvarande tristess. Jag försöker att inte darra på rösten när jag svarar:

”Jag är helt säker.”

”Hur många?” säger hon uppfordrande.

”Antingen hundrafyra eller också hundrafjorton. Jag minns inte vilket”, säger jag.

”Nåt med fyra alltså”, svarar hon, med ett nöjt leende. För andra sjuåringar må kunna busvissla jättehögt, ha åkt flygplan till Grekland eller ha blivit lovade världens sötaste hundvalp till sommarlovet. Men Hannah, hon har bott på sjukhus i mer än hundra dagar, hundra och nåt med fyra. Och det är en nivå av speciellhet som hon förstår trumfar det mesta, även om orden i sig egentligen inte betyder något för henne. Utöver en extrem spruträdsla och några ärr på bröstkorgen.

”Sov nu, hjärtat”, säger jag.

Jag lägger handen på hennes mage, och hon lägger sina små händer uppepå den. Och så ligger vi där, och är alldeles här och alldeles nu. Och innan hon somnar tänker jag återigen glada tankar, nu som då förundrad över min lycka, över den otroliga nåd som visats mig.

Read Full Post »