Tillsammans
Ett ögonblicks ro.
Det finns inget i världen jag hellre vill
än att höra dig snörvla svagt mot min hud.
Ditt huvud under min haka.
Små händer och fötter spretar ut.
I allt detta kaos, en enda läkedom.
Tillsammans.
17 november 2010 av Tina
Tillsammans
Ett ögonblicks ro.
Det finns inget i världen jag hellre vill
än att höra dig snörvla svagt mot min hud.
Ditt huvud under min haka.
Små händer och fötter spretar ut.
I allt detta kaos, en enda läkedom.
Tillsammans.
Ibland kunde jag känna när jag låg hud mot hud med M att för varje sekund vi låg där så blev vi lite helare. Riktigt så man kände hur hålet i själen blev mindre.
Så vackert uttryckt! Tack!
så fint 🙂
Vackert!