Ur den brända marken spirar nytt gräs. Varje vår är det så, ändå slutar jag aldrig att förundras. Nyss fanns här bara minnet av flammande eld, men se nu på den skira vårgrönskan! Det pånyttfödda livet vilar i dödens trygga famn.
Också i mitt hjärta gror hoppet. Mot den svarta bakgrunden framträder glädjen desto klarare.
fin text
Tack! ❤
🙂
Fint! Hejja!